Igår när jag körde hem började jag tänka på Isaks dop.... just den dagen var det jobbigt att gå i kyrkan! Psalmerna var jobbiga, alla ljusen i kyrkan och prästens ord var jobbiga. Jag fick kämpa mot tårarna, precis som igår, men till slut blev det för mycket och jag var tvungen att gå ut ur kyrkan.
Det har gått fyra år.... saknaden är lika stor nu som då!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar